Sida 3 av 7

Återuppståndelsen

Under 2013 följde Cyril Hellman repetitionerna av Richard Günthers uppsättning av Lars Noréns pjäs Så enkel är kärleken som var skådespelaren Thorsten Flincks första pjäs i ensemble sedan han slutade på Dramaten 1998. Det resulterade i dokumentärfilmen Återuppståndelsen, filmen är färdigställd men det är oklart när den kommer att visas.

En främling lika tillitsfull som du (Telegram förlag)

Thomas för en ensam tillvaro som EU-tjänsteman i Bryssel. Om veckosluten pendlar han hem till fru och barn i Brommas Nockeby. Var tredje

En främling lika tillitsfull som du

En främling lika tillitsfull som du

månad går han ut med sina manliga vänner i kvartalsklubben. En sommarkväll strålar de samman på Riche. Barndomsvännen Ahmed känner sig inte hemmastadd på Stureplan och lockar med sig Thomas till Sundbyberg där de båda växte upp. På klubb Metropol träffar de karaokevärdinnan och hårfrisörskan Loishan och efter stängning går de på efterfest. Det blir en natt då Thomas tillvaro sätts på spel. En främling lika tillitsfull som du är en melankolisk kärleksnovell om ensamhet, tillhörighet, klass och lojalitet.

Liten vinge – en dikt (Telegram förlag)

Green Valley, en utopi för svenska, hispanics och svarta outcasts, där alla årstider är vår och färgen violett. Där utspelar sig Liten Vinge liksom

Liten vinge

Liten vinge

den svävar över platser som Aten, Riga, Köpenhamn, London, Marbella, New York, Santiago, Helsingfors, Phnom Penh, Bogotá och Stockholms Vasastan. En dikt skriven med cut-up teknik. I förgrunden ett destruktivt men passionerat förhållande samtidigt som dikten är en hyllning till döda och levande poeter, grekiska antiken, omslagets skapare Olle Ljungström, fåglar, fjärilar, nymfer och lemurer.

 

Det är kärlek förstås, och ganska så destruktiv sådan.”Vi är Bobby och Whitney,Heatcliff och Cathy”. Ja, ni förstår. Jag tycker om det. Inte alltid. Jag tror inte det kommer att sluta bra för Cyril och Liten Vinge. Men jag känner igen Cyril och DET är bra, för jag tycker verkligen om hans sätt att skriva och att leva i det. Han är inte rädd, kanske tror han det, eller så vet han mycket väl att han inte är det, kanske vacklar han. Men för mig som läsare känns det som en orädd man och det är skönt. Att han är mycket av allt.

Johanna Ögren, Bokhora

 

Lou Reed – intervjuer

Ena sidan av Lou Reed ville vara en gitarrhjälte, något han aldrig var. En annan sida ville vara litteratur och finkultur. Textmässigt var han ocksåLou Reed - intervjuer på samma nivå som Bob Dylan och Leonard Cohen (vilka han nog kände mindervärdeskomplex gentemot), fast mer stringent än Dylan. För att få den långa intervjun med honom för Svenska Dagbladet var villkoret att inte hamna på nöjessidorna utan på kultursidorna, och prata om hans fotobok Emotions in Action och alltså inte om musik. Lou Reed är känd för att se det som en sport att förolämpa journalister. Även legendariska journalister som Nick Kent och Lester Bangs, vars världar kretsade kring Lou Reed, fick utså spott och spe. Inför intervjun bestämde jag mig för att bara ta emot och ge honom kärlek. Det är rörande att läsa hur han först är otrevlig mot mig och sedan, när jag smickrar honom med att min granne inspirerats av boken och att stor konst är sådan som inspirerar andra, vänder han i attityd. Jag har gjort flera hundra intervjuer och vill nog påstå att jag aldrig smörat för något otrevligt intervjuoffer på det här sättet. Men för mig var Lou Reed speciell. Mamma spelade Velvet Underground för mig redan i femårsåldern. Lou Reed blev senare en dörröppnare för mig som fick mig intresserad av litteratur, att bilda band, att börja skriva, att skildra och leva gata. På gott och ont. Har man som tioåring suttit och analyserat texter som ”Heroin” och ”I’m Waiting for the Man” så är det klart att man så fort man blivit torr bakom öronen provar knark. Å andra sidan, utan Lou Reed hade jag inte känt så många transvestiter i New York och Stockholm.

Cyril HellmanStockholm, 29 oktober 2013

Cyril Hellman arbetar med flera fotoprojekt och fotograferar ofta sina artiklar, digtalt eller 35 mm. Bilderna har publicerats i de flesta stora skandinaviska dagstidningar och går att köpa av fotobyrån Scanpix.

Bland de kulturpersonligheter han har fotograferat återfinns:

Hunter S Thompson, Angelina Jolie, Rolling Stones, Barry Gifford, George P Pelecanos, Dennis Lehane, Stefan Jarl, Kiss, Tony Iommi, Motörhead, Richard Hell, Mavis Staples, Jesse Malin, Sam Philllips, Louise Bourgeois, Bo Diddley, The Game, Olle Ljungström, Dave Eggers, Blind Boys of Alabama, Mick Rock, Annie Leibovitz, Jonathan Richman, Lou Reed, Don De Lillo, Martin Kellerman, Hubert Sumlin, Ringo Starr, Loretta Lynn, Al Pacino, The Soundtrack of Our Lives, Esbjörn Svensson, Lawrence Ferlinghetti, Norman Mailer, Gil Scott-Heron, Esbjörn Svensson, Hanif Kureishi, Ron Jeremy, Gang Starr, Mark Wahlberg, Sean Paul, Damien Hirst, Dungen, Cypress Hill m fl.

Cyril Hellman är flerfaldigt prisbelönad journalist.

Hellman skriver mestadels kulturjournalistik men har även skrivit om samhälle/politik, ekonomi, vin och drinkar, sport och resor.

Han började sin journalistiska bana år 1997 som redaktör för historiemagasinet Medeltidnytt. Under åren 2000-2005 skrev han mestadels för Svenska Dagbladet, under många år från New York. Under åren 2005-2011 skrev och recenserade han i Rocky Magasin. Under åren 2009-2012 var han redaktör för Situation Sthlm och utsågs 2010 till årets krönikör för sina krönikor i tidningen.

Cyril Hellman har även skrivit för dagstidningar som Dagens Nyheter, Göteborgs Posten, Sydsvenskan, Gefle Dagblad  och för magasin som Bon, ETC, Café, Damernas, Plaza, Rodeo, RES, Sex samt internationella magasin som Fader, Nordic Reach, Totally Dublin och Vice.

Telelgram förlag kommer inom en snar framtid att återutge mycket av Hellmans forna journalistik i deras serie Vintage Journalism.

 

CyrilKrönikör

 

Gå Johnny, gå, gå

Cyril Hellman romandebuterade 2005 med Gå Johnny gå, gå (Kartago)

 

Med basläger i New Yorks hårdaste område; Jamaica, Queens, samt arbete

Gå Johnny, gå, gå

Gå Johnny, gå, gå

på Manhattans trendiga gaykafé Hot Joe upplever Vyvian – 27-årig svensk musiker med misslyckade juridikstudier och relationer bakom sig – den kittel  New York utgör. Vad händer med folk som kommer från så olika håll men

med likartade drömmar? Vilka är svenskarna i New York? Hur ser

strategierna ut? Vyvians följeslagare är svenskafrikanamerikanska Kurt

och Omar. Kurt går reklamskola och spelar i band med Vyvian. Kurt har

två yngre halvsystrar: Den 100 kilo tunga Beth som ständigt tycks fritera kycklingvingar, samt den späda Tiffany – expert på ecstasy och fotomodelldrömmar. Omar arbetar på Hot Joe och har skådespelarambitioner.

På Hot Joe lär de känna bisexuelle Ted som extraknäcker som

Leonardo Di Capro och introducerar dem för Roberta som driver lookalike-agentur. Vyvian får jobb som Jonny Depp och Omar som Dennis Rodman.

 

Personerna i boken jagar drömmar och söker en genväg för att komma

tillfreds med sig själva. Bitvis är det humoristisk läsning, bitvis gripande.

Det är en bok om svenskar och amerikanare, om New York, USA och dess invandrare. Det är också en bok om vänskap, överlevnad, rockmusik, film

och wannabes. Författaren arbetar i en tradition som går tillbaka till Nelson

Algren och George Orwell – ung akademiker åker ut i den hungriga världen och lever i samhällets lägre skikt för att sedan med sylvass uppriktighet rapportera. Gå Johnny, gå, gå är en roman med sammanhållande kapitel som även kan läsas som separata noveller.

 

Pressröster:

”Det här är en roman som varsamt beskriver känslan av att inte passa in någonstans. Det är en hård och osminkad skildring av ett liv som hela tiden får huvudpersonen att bryta mot sin moral och sina principer. Historien driver framåt i ett allt mer fängslande tempo, kryddad med en avslappnad skön humor befriad från allt dravel…/… Gå Johnny, gå, gå är en berättelse om människor som saknar något i sina liv, men som ändå på samma gång hittar fram till något” skriver Sara Sjöberg – Gå Johnny, gå, gå 4 plus i Rocky

”Om man kan bli förälskad i en bok så är detta min nya kärlek! Jag föll direkt för de sköna karaktärerna, det rappa språket, tempot, rubbet! Storyn fängslar och levererar bra mycket mer än den lovar. Mer spännande och originell än den senaste tidens New York-skildringar av singelliv. Vyvian och hans polares liv och leverne i Äpplet är inte direkt rosenskimrande och fluffigt glamouröst, snarare skönt rått med glittriga inslag. Jag kan bara säga – skaffa genast denna bok, läs och njut” , skriver Amalia Gonzales – Gå Johnny, gå, gå 5 plus i Vecko Revyn

”Debutboken Gå Johnny, gå, gå är en välskriven och skickligt genomförd roman med en levande dialog…/… Mycket droger och sex, lite musik men framför allt moralisk dekadens och själslig misär.” Skriver Nils Ahnland i Bibliotekstjänst

För en författare måste New York därför anses vara en stor utmaning. Hur gör man för att komma runt alla de föreställningar som läsarna redan bär med sig? Hur går man tillväga för att skapa en egen version? Att som svensk, debuterande romanförfattare ta sig an New York kan tyckas aningen dumdristigt. Därför blir jag lite förvånad när det är just New York-skildringen som debutanten Cyril Hellman har lyckats bäst med. Bilden av exilsvenskarnas tillvaro känns äkta och han undviker de mest slitna Big Apple-klichéerna.” – Gå Johnny, gå, gå recenseras i Kristianstadbladet och Trelleborgs Allehanda

”Och just för att Gå Johnny, gå, gå är en enda stor orgie i självömkan där allting tas på allvar träffar den rätt. Tankarna som kommer på fyllan och i knarkdimmorna fläks ut utan spår av ironi och Vyvians romantiserande misär är smaskig, oslipat träffsäker och alldeles perfekt pompös.” – Gå Johnny, gå, gå recenseras i QX

”Cyril Hellman skriver förbaskat bra. …/…Här finns precisa iakttagelser av olika karaktärer, här en finns en slags klarsynt cynism som ändå då och då, och lagom ofta, vågar sig på att bli aningen känslosam. Och det finns ett skönt driv i språket.” – Gå Johnny, gå, gå recenseras av Christer B Jarlås i Länstidningen i Östersund

”Cyril Hellman lyckas mästerligt att teckna en häpnadsväckande berättelse i en värld som alla känner till men få känner. Romanen är aldrig det ena eller det andra utan alltid allt. För en generation där drömmar är viktigare än realism är den nödvändig läsning. Den känns nära och angelägen i all sin smuts, svärta och skönhet.” – Gå Johnny, gå, gå recenseras i Katrineholms Kuriren av Niclas J Karlsson

”Too much drugs” – Gå Johnny, gå, gå recenseras i Gefle Dagblad av Nanna Johansson

”Språkkänslan är skönlitterär…” – Borås Tidning

”Hellman kan skriva, inget snack om saken. Språket är livfullt…”, skriver Björn Waller på dagensbok.com

”Cyril Hellman är känd för utmärkta intervjuer från USA. Precis som alla andra i den branschen har han länge närt en dröm om att ge ut en roman. Nu kommer resultatet. …/… Det Cyril Hellman har presterat är varken det bästa eller sämsta i genren men han har talang. Vissa delar av boken är väldigt roliga…/…Hellman är inte den som skämmer ut sig som författare”.

Gå Johnny, gå, gå recenseras i Nerikes Allehanda av Andreas Utterström

”Författaren styr undan fallgroparna och lyckas förmedla en personlig bild av staden (New York) och dess invånare. En mängd karaktärer mer eller mindre intressanta, får säga sitt och får emellan åt en egen historia. Boken är som allra bäst när den saktar ned lite grann, och ser tillbaka och resonerar. Då ryms allt ifrån korta analyser av bakgrunden till USA:s konstitution till en konversation om intimhygien med Iggy Pop…/… Förnedring bor granne med framgång, och i Amerika är allt stort större och allt vidrigt vidrigare”, skriver journalisten, tecknaren och rockmusikern Björn Westerlund i Denimzine Magazine nr 1 2006

 

Människor och indianer (Telegram förlag)

Vi får följa bratsen Simon och Charlie i 25-års åldern som

Människor och indianer

Människor och indianer

lever ett trasigt liv i staden. De tvingas av olika anledningar

ta jobb på ett servicehus där de förälskar sig i samma

kollega. På servicehuset har Simon hand om den kraftigt

överviktige, handikappade mannen Styrbjörn som gör livet

surt för personalen. Simon älskar sin dotter från ett tidigare

förhållande men har inte kraften att riktigt ta ansvar för

henne. När polarna åker till Indien och Nepal hakar han på.

 

Människor och indianer är en generationsroman som

utspelar sig på 90-talet i Stockholm. En tid då indiepop

var mainstream och bara de hippa använde balsamvinäger,

mozzarella och ruccolasallad i matlagning. Romanen har flera

plan och man kan också kalla den utvecklingsroman,

äventyrsberättelse eller kärlekshistoria som väver in Carl

Jonas Almqvist sång om Tintomara. Hellman skrev romanen

1998 och den har tidigare funnits tillgänglig som e-bok och

har som sådan fått tusentals nedladdningar. Först 2008 släpptes

den som bok med ett långt nyskrivet efterord. Nu har den släppts som ebok på nytt.

Stefan Jarl – en intervjubok

Stefan Jarl slog igenom 1968 med filmen Dom kallar oss MODS och vann en miljonpublik med den minst lika utmanande fortsättningen Ett

Stefan Jarl - en intervjubok

Stefan Jarl – en intervjubok

anständigt liv. Internationellt anses han vara en av världens främsta dokumentärfilmare och har bland annat erhållit en Felix, Europas motsvarighet till Oscar, för Det sociala arvet och IDA Award, det mest prestigefyllda dokumentärfilmspriset, för Hotet. Hans filmer har även belönats med fyra Guldbaggar. Stefan Jarl diskuterar i denna intervjubok fundamentala frågor kring skapande. Vilken är konstens uppgift? Vad är det bakomliggande motivet till att göra film? Vilken är konstnärens roll i samhället?

Pressröster:

 

”Med intervjuboken har utfrågaren, journalisten Cyril Hellman, tillsammans med intervjuoffret Jarl skapat något av en modern klassiker. Genren är ofta ganska tråkig, med samtal som inte riktigt går djupt nog. Här är det tvärtom. Jarls långa berättelser torde kunna fängsla vem som helst, skriver litteraturprofessor Erik Hedling i Sydsvenskan

 

”Läs Cyril Hellmans nyutkomna intervjubok med honom! Den 67 år unge regissören är sannerligen i högform – välformulerad, vass, provokativ

och avbrutet engagerad över bokens alla 357 sidor”, skriver Christian Dahlgren

i Borås Tidning

 

”Stefan Jarl är van att debattera och att hålla föredrag, det märks på hans

sätt att svara på frågor. Citaten skockar sig över boksidorna, Stefan Jarl har ett par citat från berömda män av alla de slag för alla situationer. Konstnärer, vetenskapsmän och filmare, män från alla fält. Man blir helt matt av all denna lärdom som trängs på sidorna”, skriver Christina Hygge i Gefle Dagblad

 

”Hellman, som värt att notera inte är någon filmarkollega, ställer genomgående frågor som inte bara är relevanta och vettiga utan också intressanta och ofta skarpsynta”, skriver Anders Pettersson i Nya Wermlandstidningen

 

”mellan raderna, tränger Stefan Jarls idéer bakom filmerna fram som droppar av kåda ur bark. Synen på dokumentären som ett politiskt E-bokverktyg, inte i form av någon tredje statsmakt utan som poesi, som folkets historia berättad i lyrisk form”, skriver Johanna Langhorst i Dagens Nyheter

 

”Stefan Jarl är värld att lyssna till”, Gunder Andersson Aftonbladet

 

Mitt mörka hjärta – gangstern och reportern

Mitt mörka hjärta – Gangstern och reportern

 

Jag ligger och tittar upp i taket på fläktens rotorblad som snurrar och smattrar.

Mitt mörka hjärta

Mitt mörka hjärta

I mitt huvud blixtrar eldar. Det är mitt på dagen och jag är fortfarande mer

full än nykter. Jag är precis så där borta som Martin Sheen i inledningen av

Apocalypse Now.

Skribenten Cyril Hellman och fotografen Annika Aschberg åker till Kambodja

för att göra ett reportage om deporterade kriminella kambodjan- amerikaner.

De fastnar i en strömvirvel av droger, våld och sex i ett land som inte liknar något de tidigare upplevt. Som destruktiv undergroundguide agerar gangstern och knarklangaren Touen Hawaii Chhin.
Under flera år återvänder Cyril och Annika till Kambodja och banden till Hawaii vävs starkare. På gott och ont. För Cyril blir resorna starten på en helvetesvandring som leder djupare och djupare in i missbruk och paranoia och driver honom mot en mardrömslik psykos. Mitt mörka hjärta tar med läsaren på en våldsam tripp. Parallellt får vi följa Cyrils och Hawaiis berättelser som båda ekar av

Joseph Conrads romankaraktär Kurtz uppgivna ord: The horror! The horror!
En skakande dokumentärroman från dagens Kambodja och samtidigt också en naken skildring av destruktiva begär och smärtsamma konsekvenser. Med fotografier av Annika Aschberg.

”Om jag frivilligt läser en bok på 360 sidor på tre dagar, betyder det två saker. För det första: att den är bra skriven, jag hittar inga falska tonfall. För det andra: att den beskriver något som intresserar mig”, skriver Stig Larsson i Expressen

 

”Mitt mörka hjärta borde läsas och diskuteras på högstadieskolor bland ungdomar som fått för sig att gängbildning och droger är ballt”, skriver Ditte Lundberg i Situation Sthlm

 

”Miljöskildringarna har mycket atmosfär och närhet. Våld och sex finns ständigt närvarande i vardagen både som uttryck och drivkrafter. Ett lättläst fängslande språk med stor intensitet.”, skriver Göran Antonsson Biblitokestjänst

 

”En helvetsvandring fylld av droger, våld och svek utlovas”. Mitt mörka hjärta månadens bok i Café Magasin

 

”… Hellman skriver verkligen från sitt hjärta med dess verkliga våndor och smärtor. Jag som inte tidigare brydde mig nämnvärt blir plötsligt väldigt berörd av hur öppenhjärtig Hellman är om sig själv och sitt liv”, skriver Erik Göthlin i Kulturdelen.

 

”Inte ens i slutet kan man finna en ljusglimt i tillvaron. Deprimerande, ja! Läsvärt, absolut! Skippa lättläst dussinlitteratur i sommar, läs denna och börja uppskatta ditt förmodligen ganska tråkiga, vanliga liv!” skriver Tord Johnsson i Nya Upplagan

 

”Vad är sant och osant i boken. God knows. Men det spelar ingen roll så länge resultatet blir så bra som det här”, Mitt mörka hjärta recenseras i Borås Tidning av Mikael R Karlsson

 

”Roman, självbiografi, ­reportage, thriller? Tja, jag vet inte. Det är i alla fall en ytterst välskriven och fascinerande resa in i det mörkaste ­inre av en lysande skribent”, skriver Anders Wennberg i Gefle Dagblad

 

”I ett par dagar lever jag med Cyril. Jag googlar. Jag läser gamla texter, bloggar, Flashbacktrådar. På ett sätt jag annars bara reserverar för mina mest dyrkade rockstjärnor och deras fruar. Jag får inte ihop det men det stör mig inte alls, för det är så nattsvart bra, alltsammans”, Johanna Ögren Bokhora

Boktrailer:

Sebbe Stakset läser:

Ola Rapace läser:

Cyril Hellman läser:

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2021 Cyril Hellman

Tema av Anders NorenUpp ↑